- Boken Boktjuven grep tag i mig så fort jag började läsa. Jag tyckte mycket om Markus Zusaks sätt att behandla språket. Jag tackade genast ja till att översätta The Book Thief, säger Anna Strandberg.Efter gymnasiet läste Anna engelska och svenska och utbildade sig till lärare, men redan som student började hon få översättningsuppdrag. Sedan dess har hon översatt massor av texter - dataspel, handböcker, romaner och barnböcker. Anna har till exempel översatt Pojken i randig pyjamas av John Boyne och En fantastisk upptäckt av Hugo Cabret av Brian Selznick.
Berömd morfar
Att Anna skulle arbeta med böcker låg nära till hands.
- Jag brukar säga att jag är uppvuxen i en sagovärld. Min morfar Einar Norelius var konstnär. Under drygt femtio år illustrerade han sagosamlingen Bland tomtar och troll och han gjorde både bild och text till flera egna barnböcker. Mest känd är väl Petter och hans fyra getter.
Anna tycker att det var mycket som var roligt med översättningen av Boktjuven.
- Med en så bra text dras man in i den och hör något som påminner om en melodi. Och det var roligt med alla nybildade ord, "att mardrömma? och ?knytnävsord? är ett par exempel. Och Markus Zusak använder ofta överraskande fraser som till exempel ?det långbenta dagsljuset?.
Inget facit!
När en text ska översättas finns det inget facit. Om man slår upp ett ord i ett lexikon står det ofta flera olika svenska alternativ. Det finns många möjligheter att utforma texten. Anna berättar om ett experiment som gjorts där vana svenska översättare fått samma text att arbeta med var för sig. Resultatet skilde sig mycket åt. Det var fina översättningar - men de var olika.
- Översättaren skriver helt enkelt boken en gång till och gör en tolkning med sina egna ord, konstaterar Anna.
Text och foto: Helena Fernández
Illustrationer: Petra Segerberg